En förstudie inför arbetet med föreställningen Blessed be the mourning ones. Skapad och redovisad inom ramen för kursen Regi för rörelsebaserad scenkonst SKH 2020.
Tillsammans med studenterna Fabian Hedlund, Amina Avdic och skådespelaren Tilda Henriksson testade jag idén att filma rörelse i olika lager för att skapa flera dimensioner, och därefter framföra ett pas de deux live på scen som ett ytterligare här-och-nu lager. Verket kretsar kring ett dödsögonblick, kring de minnen och den information som finns kring detta, vilka ställs mot de informationsluckor som också finns och det nästan tvångsmässigt ältande och fantiserande om detta som de efterlevande ägnar sig åt.
Genom rörelsens och filmteknikens hjälp rullas den efterlevandes fantasibilder upp, både önskningar och mardrömmar. Koreografiskt undersökte vi med hjälp av filmens teknik, med tempoförändringar och att spela saker fram- och baklänges, hur vi kunde gestalta fantasier kring ett dödsögonblick. Filmen blir en lek med ett trauma, en manisk fantasi och ett sätt att förhålla sig till ett minne som i sig är en fråga. Ett försök att spola tillbaka ett oåterkallerligt händelseförlopp och fånga ett försvinnande.
